'

Jag tänkte berätta lite o i och Thelmas tid tillsammans.

Allt började med att jag började leta häst, därför att Sissel hopptid var över. hon ville inte alls, och jag vill ju hoppa, så nu är sissel en skogshäst bara. jag började provrida en c-ponny vid namn Romy! Hon va helt underbar! Jag provred henne två gånger tror jag, men jag kände inte att hon och jag skulle vara tillsammans, visst var hon snäll, och hoppade som bara den, men det var bara inte min drömponny. Så vi fortsatte att leta, pappa är ju hovslagare så han träffar ju nya hästar nästan varje dag, och han kollade runt lite, och så kom han hem en dag och sa: Elin, jag tror jag har hittat en ponny åt dej, en c-ponny 136 cm hög, 16 år. jag blev såklart överlycklig, så tre dagar efter det åkte vi, jag hade vart hemma från skolan den dagen, för jag mådde inte så bra, men det struntade jag i. När vi kom fram till hennes stall så kollade jag in i gången och där stod ett tjurigt sto, med jätesliten man, och världens tjockaste mage, när jag tänkte efter så var hon ganska ful. hon va påväg att bita hon som gjorde iordning henne, visade tänderna, men när vi klev in  och sa hej så bara spetsade hon öronen och tittade på oss, då var jag fast. Sen när jag skulle sadla henne så försökte hon bita tag i min arm, när jag gick ut till banan så bara körde hon över mej totalt, ingen respekt, verkligen INGEN. det var hon som skulle bestämma så var det bara! Väl inne på banan så var hon lugn, när jag satt upp så försökte hon bita igen, jag tyckte det kändes som hon hade ont. Men det visade sej att hon inte hade det, hon var bara tjurig. när jag börade skritta så var jag lite osäker, men sen släppte allt. du hade ju inte blivit ordentligt riden på mer än ett år, så var ganska slö, ingen kondis eller nåt. men ändå kände jag att du hade DET. traven var väldigt speciell, men ändå skön. galoppen var HEMSK, man studsade som en studsboll i sadeln. men det kändes ändå bra. efter en halvtimme va jag klar, och så frågade mamma och pappa om jag verkligen ville det, jag sa bara: det är hon jag ska ha, ingen annan! först visste jag ju inte om hon var duktig i hoppningen oså, men det visade sej att hon har hoppat 150, och LA i hoppningen! det var helt sjukt med tanke på hur hon va när jag provred henne! efter en vecka så åkte vi dit igen och skulle hoppa henne, då följde min pappa och min moster frida med. vi kom dit och jag skulle hämta henne i hagen, när jag tog inne henne såg hon hö i en box och sprang över mej, rätt in dit,haha. hon är ett jävla matvrak kan jag säga! Så då fick hennes ägares pappa dra ut henne, dom hade ju bara låtit henne göra som hon ville så ah. jag gjorde iordning henne, borstade henne riktigt ordentlig, och gud vad hon njöt! när jag tog ut henne var hon lugn, och det verkade som hon började känna sej trygg med mej. jag satt upp och började rida. efter en kvart så skulle vi hoppa, och det blåste jättemycket, och det var en garage dörr som slog framåt och tillbaka, men hon va lugn som en filbunke. haha "hindret" va typ 40 cm eller nåt, så hon gick typ över de. men när hon väl hoppade så hoppa hon jättefint! tog fem skutt tror jag och sen var det bestämt, hon skulle hem! jag tror vi väntade i en vecka innan vi tog hem henne. när det var dags så var jag NERVÖS! vi fick också reda på at hon inte kunde backa ut ur transporten, så hon vände x). men det har vi övat i nu. men när vi släppte ihop henne med dom andra så blev dom osams, så vi bestämde att vi skulle dela av hagen,så Ronja och Thelma gick ensamma i en lite mindre hage, det var bättre! andra dagen var det dags för första ridturen i skogen, då skrittade och travade vi bara, hon va som en tickande bomb! rädd för allt och kunde bara sticka när hon ville. men efter ett tag så gick det bättre, mamma gick med varje gång. efter två veckor så var vi med på våran första träning, och det var hoppning. det gick jättebra! hon älskade det! men hon hade ju ingen kondis så vi fick bara vara med lite, bara ta några småskutt. det gick asbra! sen vet jag inte riktigt vad jag ska skriva mer om vintern, vi startade våran första tävling några dagar innan jul, 4 fel, sen vann vi våran andra tävling! vi har haft många för och motgångar, men vi kämpar på! nu så har jag världens finaste ponny, som äger i dressyr och är underbar i all hantering, nu har hon massa respekt, kör aldrig över mej längre, det är så sjukt underbart att se hene varje dag, det bästa beslut jag har gjort va att ta hem henne! vi har startat  ganska många tävlingar, med placering.<3
det var lite om våran tid tillsammans, jag jag har haft henne i lite mer än ett halv år, och mer ska det bli<33
nu ska jag ut och fixa inför tävlingen imorgon :*
puss.